the Art of Noise

No Air

2008-05-24T15:47:00.003+02:00

Den förtjänar en egen plats på alla mina bloggar. Har lagt upp den på min facebook också. Vad kan man mer göra..? Jo, jag vill dedikera den också - till en mycket speciell person. *Fniss*

(Jag är helt otroligt superdupermegakär i dig. Ibland bara drabbar det mig. Det börjar pirra i min mage och så svettas jag om händerna och ler åt ingenting.)

Historiskt

2008-04-06T17:32:00.004+02:00

Det har inte skrivits något i den här bloggen sedan januari. Det är typ tre månader eller nåt. Det är ju nästan helt sjukt. Men tro inte att jag hållit mig borta från datorn. Nädå, jag har istället dedikerat all forntida dataaktivitet=msn+dennablogg+facebook åt mina guilty pleasures läsamodeblogg+skrivamodeblogg. Så nu är den katten ute ur påsen. Min internetidentitet har inte förringats. Den har bara tagit en ytligare gestalt. Och den smällen kan väl internet få ta! Det här mediet förtjänar inte min själ.

Iallafall. (I alla fall? Jag känner hur min skrivförmåga detereoratar kraftigt och jag gillar det inte.) Tänkte bistå de hungrande med lite mer vettig och djupgående information om mitt liv. Som brukade vara den här bloggens syfte. Eller, syftet är väl snarare att få skriva av mig, göra ett litet avtryck, en ytterst personlig tidsenlig reflektion, en notis om att jag fanns idag. Lika mycket riktad till mig själv om tre månader, som till eventuella läsare av min blogg. Därför var jag tvungen att blogga ihop något om det här så att det blev sant:

På tisdag händer det nämligen något som mamma valde att kalla "historiskt". Jag ska på audition för Guildhall School of Music and Drama i London. De som hängt med vet kanske att jag haft deras intagningsregler utprintade på ett papper och hängande på en vägg/liggande i en byrålåda sedan år 2001. Jag åker till England med Per i natt, utan enorma förberedelser eller förväntningar. Men jag ska göra det. Bära eller brista liksom. Det ska bli kul.

Tre monologer har jag:

1. Phoebe till Silvius (Act III Scene V) "I would not be thy executioner..." ur As you like it av W Shakespeare
2. Blanche till Mitch (Scene VI) "When I was sixteen I made the discovery - love..." ur A Streetcar Named Desire av Tennessee Williams
3. Ihopklipp av monologen Rise and Shine ur All home, bed and church av Dario Fo och Franca Rame

och de tänkte jag fortsätta att öva på nu! Önska mig lycka till... eller låt bli!

När nästan ingenting känns. När kommer det då kännas bättre?

2008-01-31T11:34:00.000+01:00

Utan dig och utan "kan du inte lägga huvudet i mitt knä så att jag kan få pilla lite med ditt hår?" så hade jag gått under nu.

Meningslöst, men sant.

2008-01-31T10:32:00.000+01:00

Mitt liv är ett slowmotion-kaos. Jag vill härifrån, men jag kan inte lämna nu. Det finns ingen tid att fly, trots att de flesta dagarna i min kalender står helt blanka. Alla har lämnat mig och jag har lämnat mig själv. Jag väntar på ingenting, och ingenting kommer till min undsättning.
Sekunderna är långa, men tiden är knapp. Vad har jag gjort för att göra mig ovän med tiden? Inte respekterat dess storhet? Inte accepterat dess gång? Det finns nog en del att hämta där, om jag tänker efter.

Farmor

2008-01-27T20:47:00.000+01:00

Igår sa min allra käraste farmor att hennes dröm, det optimala, hade varit om vi hade kunnat åka på en sista resa tillsammans. Allihopa. Att hon bara kunde få den smärtlindring att hon hade behövt för att orka komma iväg. För att bara få må bra och se sina barn och barnbarn må bra. Vi hade kunnat ha någon sjukhuspersonal där med oss, för säkerhets skull, sa hon.

Idag gav sig min allra käraste farmor av på sin resa. Jag hoppas att du vet, farmor, att vi är alla med dig. Allihopa. Jag vet att du inte har ont längre och jag vet att du mår bra. Du behöver varken smärtlindring eller någon sjukhuspersonal. Men jag och Justus och Jonatan och Pappa och Dewi och Mamma, vi hade egentligen behövt dig. Ett litet tag till.

The Real Thing

2007-12-15T18:27:00.000+01:00

Min lunardagbok är typ det bästa jag vet när jag är trött och behöver underhållning.
Här kommer texten till en låt jag inte tänkt på sedan 2005, lätt. Men oj vad jag önskade att jag hade någon att rikta den till då. Nu har jag. Så för mitt 16-åriga jags skull kommer här lite upprättelse:

I've seen your face a thousand times

Have all your stories memorized

I've kissed your lips a million ways

but I still love to have you around

I've held you too many times to count

I think I know you inside out

and we're together most days

but I still love to have you around

You're the one I want and it's not just phase

You're the one I trust, our love is the real thing

Don't go away

My love

I want you to stay

in my life

Don't go away

My lover

I'm happiest when we spend time

The windows of the world

2007-11-28T21:14:00.000+01:00

Idag har jag varit sjuk. Jättesjuk. Har först spytt, sedan haft feber och legat i horisontalläge hela dagen. Kul. Har använt datorn till att uppdatera mig, kolla på Heroes, prata med Vicky och nu på senare timmar till en rejäl dos reminiscing. Fick ett jättesug efter att blogga lite, long time no see.
Så många fler roliga uppdateringar än dessa har jag tyvärr inte att komma med. Jag tycker dock att det är dags att vi tar tag i oss själva, mina vänner! Efter att ha fått bekräftelse på att jag inte är den enda som saknar vår närhet tänkte jag gå ut i bloggen (om ni nu inte gett upp er läsning) med en önskning: regelbundna träffar! Och nu menar jag inte något tomt löfte om att vi "måste börja träffas mer", utan att vi hittar en bestämd dag, en bestämd tid i veckan, då vi träffas, hänger, äter ute, äter hemma eller bara får chans att prata. Det behöver inte vara något planerat, vi gör det bara till en rutin. Så att vi kan uppdatera varandra. Så att man iallafall VET att det aldrig ska dröja mer än en vecka tills vi ses igen. Vi behöver hålla ihop tills dess att det blir fysiskt omöjligt. Det är iallafall så jag tycker. Och även om jag också är kass med telefonen, så vill jag att ni ska veta att jag fortfarande prioriterar er framför allt, alltid. Om någon, likt jag, sitter på något uns av dåligt samvete är det dags att släppa det. Ut med det gamla, in med det nya!
Så nu ska iallafall jag kämpa lite för att implementera det här. Om ni nu tycker att det verkar vara idé?
Vi kan ju alltid diskutera det på Facebook!

Jag älskar er!

Happymail

2007-10-26T23:45:00.000+02:00

Jag tyckte att det var dags att ventilera lite av min glädje här på bloggen. Även om lidandet ofta blir intressantare prosa än lyckan, kan det ju vara värt ett försök. För let's face it - det är roligast att vara glad!

Jag älskar mitt jobb. Jag har extremt trevliga och roliga kollegor, barnen är så bra och så gosiga (trots bajsblöjor och mat-tjat.) Jag har något så sällsynt som ett jobb som är stimulerande, roligt och där det ingår tre goda och oftast nyttiga mål mat om dagen (+ fruktstunder!)
Jag har försökt börja anstränga mig att börja anstränga mig lite mer. Bara den där lilla biten som gör att man mår så mycket bättre med sig själv om dagarna. Ta på sig lite finare kläder, trots att man vet att det kommer vara snor, mat eller torkat saliv på dem (i värsta fall bajs) innan dagen är slut. Träna lite mer frekvent (jag jobbar på det), bli bättre på att hänga upp kläder, diska tvätta och försöka hålla sin omgivning och sig själv någorlunda prydlig med andra ord.
Jag har flyttat hem till min mamma på heltid, åtminstone vardagar, och det känns så fruktansvärt skönt! Det känns som om den som jag borde vara/ska bli långsamt håller på att formas.
På onsdag börjar min 7,5 poängskurs i Lund ("The Aestherics of Popular Culture in the 20th Century") som redan blivit perfekt integrerad i mitt arbetsschema. Jag ska skriva in mig på någon nation (för det kan man väl fortfarande? Det är väl ett krav? Maria får förklara hur man gör...) och sedan är det föräldramöte på dagis!
Nu har jag och Per varit tillsammans i sju månader, vilket betyder att jag under föregående månad skrivit tre blogginlägg.

SIST MEN INTE MINST fick jag igår min första lön på över ett år. Jag kan inte ens börja att beskriva hur s k ö n t det känns!
Och vet ni vad? Om TVÅ ynka veckor är jag hos Vicky!

Hade velat avsluta á la Matilda med någon powerfras i stil med "Carpe Diem" eller typ "Lev livet leende" (har hon någonsin sagt så? Känns som om hon mycket väl hade kunnat det!) eller helt sonika med hjälp av någon Disneyvisdom, typ Peter Pan's "Tänk på nånting som är bra, nånting som är riktigt bra! Tänk på det och mycket snart flyger du med vindens fart, så ta ditt första steg! Flyg iväg, flyg iväg, flyg iväg!" men nu kan jag ha gått över gränsen, och jag tror att ni fattar själva vart det är jag vill komma.

Sov gott!

Två år och tre dagar

2007-10-10T22:16:00.001+02:00

Så gammal är den här bloggen nu. Den har nog sett sina glansdagar, men jag tvivlar inte en sekund på att en riktigt stark comeback skulle kunna vara möjlig, när väl saker och ting ordnat upp sig.

Och som ni kanske vet, sakta men säkert, så faller allting på plats. Fastän man inte riktigt förstår hur.

2007-10-05T18:05:00.001+02:00

Mamma satte på tvn för ett litet tag sedan, vilken kanal vet jag inte, men the Voice körde någonslags R&B-kavalkad utan andrum mellan dängorna och det gick från Craig David - Seven days och Eve ft. Alicia Keys - Gangsta lovin' och bara malde på och blev vidrigare och vidrigare tills nån ny Sean Paul-sak och Miss Fatty(?) då jag insåg att det inte fanns någon som helst anledning till att jag lyssnade, så jag stängde av skiten.
Jag fick nya iPod-hörlurar idag men jag vill inte lyssna på något i hela 8-gigs biblioteket ändå. Är jävligt sugen på ny musik i mitt liv.

Hej!

2007-10-02T23:14:00.000+02:00

Jag vet inte vad jag vill skriva. Min blogg är tråkig. Det är jag med just nu. Jag vill ha fina kläder och högklackade skor och massor av saker att skriva om.

Lite riktiga uppdateringar hade kanske varit på sin plats...

2007-09-29T15:14:00.000+02:00

1. I onsdags firade jag och Per vår 6-månadersdag på ett överenskommet överambitiöst sätt. Rosor, middag på La Roche, bio, sleepover och Asti. Very sweet. En helt perfekt dag/natt!

2. Jag har jobbat en vecka på Lärkträdets förskola, och det tänker jag fortsätta med nu. Är oerhört tacksam för detta fina jobb med fina arbetstider och uppgifter. Precis vad jag behövde just nu. Jag jobbar på avdelningen Spöket där vi har 18 barn i åldrarna 1-4 som alla lyckats stjäla en liten bit av mitt hjärta på bara några dagar. Mitt liv cirkulerar just nu mest kring dagis - hur underbart gosig Ernst är, hur mysigt det är att hålla Lovah i famnen när hon somnar, hur mycket Noah grät idag, hur galet söt Tuva är osv.

3. Jag saknar socialt umgänge med flickor över 4 år. Ett samtal med någon jag varken måste knuffa på gungan eller rita en ponnyhäst till är jävligt efterlängtat. Kan vi göra något åt det? (Svar: ja, jag hade ju kunnat höra av mig till mina vänner och försöka styra upp något istället för att bara sitta här. Sanningen är att jag inte pallar med något uppstyrt, jag vill bara ha lite närhet. Jag tar även för givet att ni redan har andra planer, vilket är väldigt dumt eftersom jag inte har en aning om vad ni sysslar med och kanske till och med kan det ju vara så att ni saknar mig med? Jag saknar er!)

4. Ikväll ska jag på födelsedagsfest hos Pidde, om någon inte har planer får ni gärna följa med. Imorgon hade jag tänkt gå på brunch hos Linnéa (dit det förhoppningsvis kommer att komma en del jämnåriga flickor.)

5. Jag jobbar 9.30 - 14.00 måndag till fredag med reservation för ev. övertid till 16.00. På måndagar går jag en kurs i Scenisk gestaltning på MAF kl. 19.30 till 22.00. På onsdagar och torsdagar kl. 21-22 kollar jag på Heroes, och ja, på fredagar lär det ju bli Idol. Där har ni mina samlade planer för det här året och all resterande tid på dygnet är jag all yours if you want me!

IDOL

2007-09-29T00:01:00.000+02:00

Eftersom jag har tusen viktigare saker jag hade kunnat skriva om väljer jag istället att tillägna denna efterlängtade (eller hur?) bloggpost till Idol 2007. Jag tänker inte låtsas som att jag inte sett Idol tidigare säsonger, men jag kan ändå med sanning säga att jag inte varit den som bänkat mig frivilligt framför tv-rutan varje fredagsfinal, än mindre följt de kvaluttagningar mellan finalen och de pinsamt oemotståndliga lyteskomik-auditionsen. Förän nu. Årets tävlande håller så fantastiskt hög kvalitet att alla vinnare och finalister i de tidigare omgångarna borde skämmas iallafall litegrann. Jag har inte haft särskilt mycket till övers för dessa tidigare Idoldeltagare. Enligt mig har de varit för platta, för trista, för söta (inget bra adjektiv när man pratar om en artist!) eller helt enkelt för svenniga. Dessa människor i detta årets upplaga alltså, jag finner inga ord. Daniel, Christoffer (mmmmmmm) och årets makeover-Andreas är så fantastiska att jag inte kan komma på ord för dem. Och då har jag inte ens nämnt tjejerna.

AMANDA borde redan ha skivkontrakt och är redan en idol värd namnet, vilket hon praktiskt taget har varit sedan hennes första audition. Så jävla bra är hon. Så jävla cool, så säker, så intressant, så motsatsen till alla personlighetslösa tjejidoler som vunnit på att "bara" ha bra röster. Marie Picasso är helt underbar, hon har blivit lite utav en underdog i sammanhanget, men hon är ingen bimboblondin - utan är en sångerska i världsklass. Hon är en Mariah, en Céline, en Whitney och då känns det nästan inte som att jag överdriver när jag säger det. Anastasia är väl lite för tråkig för min smak egentligen, men hon lyckas nästan vinna mig ändå. Trots att hon sett A walk to remember nio gånger och älskar den (jag vill minnas att jag inte var så imponerad) men tjejig som jag är så är jag henne evigt tacksam att hon påminde mig om Only hope! Den är fantastisk. Det är Mandy Moore, men vafan. En uppmaning till MATILDA ÅSTRAND: ladda ner Only hope med Mandy Moore eller kolla på den på YouTube här) om du inte redan sett/hört vet jag att du kommer älska den. Kommer aldrig att sluta tänka på dig i samband med kassa chickflix.
Sedan, sist men inte minst gick ju Evelina vidare idag. Jag älskar henne kanske enbart för de rysningar hon gett mig två kvällar i rad av hennes Too little too late. Den är så jävla bra! (Den vet jag att du redan kan, Matilda!)

2007-09-21T16:25:00.000+02:00

... for now får det duga med en romantisk weekend i Hässleholm!

There has got to be some kind of way out of here

2007-09-19T16:39:00.000+02:00

Vickys flytt har fått mig att längta bort ifrån snartminusgradersmalmö mer än någonsin. Jag måste måste måste härifrån snarast. Malmö, jag älskar dig, men jag är rädd att det inte kommer funka. Det är inte du, det är jag.
När jag får ett jobb (ta i trä) ska jag skänka en massa pengar till min egen reskassa. Såhär ser planerna ut just nu (jag vill inte påstå att de är realistiska, men i egenskap av ökänd optimist tänker jag likväl kalla dem optimistiska);

1. London, bo hos Victoria, gå på teater, umgås, festa, shoppa! Om Ryanair vill mig väl blir resan inte så blodig. (Husrummet vet jag ju redan kommer att ligga på överkomliga £3.)
2. Berlin, crasha Anna Bremer, göra vad det än är hon sysslar med där i Deutschland, det låter iallafall sååå kul! (Ryktet säger att flyg till Berlin kan landa på en femhundring - happydance!)
3. S:t Anton, i vinter ska det åkas skidor och förhoppningsvis har Anna och Matilda hittat ett sätt att få notan på den upplevelsen lite mindre svidig.
4. Barcelona, åh Barcelona! Tanken är att jag flyr Sverige för España i minst en månad nästa år när alla lämnat mig. Det enda som känns tråkigt är tanken på en viss person som förhoppningsvis fortfarande finns kvar, men som jag inte kan ta med mig. (Det gör lite ont i hjärtat att tänka på månader utan dig.)
5. New York, det är iallafall ett faktum: i vår blir det New York. Och det får mamma stå för. En rejäl shoppingkassa tills dess hade dock varit att önska.
6. London, cirkeln sluts och den här gången är det på riktigt. Jag hoppas att det blir nästa höst och jag hoppas att jag inte kommer tillbaka på väldigt länge.

(7. Indonesien, jag måste tillbaka Indonesien och jag måste dit igen, igen och igen. En inte allt för dålig reservplan till nästa höst är att om mina talanger inte tar mig till London på första försöket så tar jag en enkelbiljett till Jakarta eller Bali och litar på att min familj tar hand om mig där nere ett tag. I mitt huvud är den där enkelbiljetten en reservplan till allt som kan tänkas gå snett i livet. Och det känns skönt.)

2007-09-16T23:46:00.000+02:00

Först och främst vill jag tacka alla för igår. Tack för att ni var där. Tack för att ni (flera stycken av er) verkligen tog vara på kvällens tema, knivigheten till trots. Tack för att ni lyckades hålla hemligheten iallafall nästan hela vägen till min port. Tack för er hjälp, tack för de 22,50kr jag tjänade på att panta era en och en halv miljoner tomburkar (sluta köpa dansk langaröl!!!) och sist men inte minst tack för att ni är världens bästa vänner och människor. Det är unbelieveable.

Jag tror att det finns tre dimensioner till att vara älskad. Den första är att faktiskt ha någon, någonstans där ute som älskar en. Den andra är att få reda på det. Den tredje är att verkligen veta och tro på det själv. Denna dimension spelar en rätt så avgörande roll enligt mig.

Victoria Larsson, oavsett vad du kan ha känt eller trott vid enstaka tillfällen i det förgågna, oavsett allt vad som komma skall: Jag hoppas verkligen verkligen att du förstår, vet och tror på hur mycket jag, vi, alla älskar dig!

2007-09-12T12:10:00.000+02:00

Insåg en sak. Till början av 2008 kommer jag att behöva ha skaffat mig lite nya vänner (ev. ett heltidsjobb). This is why:

- Matilda är i S:t Anton med Nyllet och plöjer nysnö (och säkert en del snygga extremskidåkare.)
- Victoria är i London och lever livet som med-student i Huge Party Hall.
- Maria åker till Madrid i fyra månader och jobbar med vattenpumpar.
- Erika och hennes man tourar Malaysia och Asien i tre månader.
- Anna Strand kommer att spendera all sin qualitytime med böckerna för att kunna vara säker på att uppnå den nya 38:an (vilket hon såklart kommer att göra.)
- Anna Bremer rycker in.
- Maria är fortfarande i Lund. Det är det närmsta jag kommer henne nu, och jag klagar inte. Jag gillar Lund (men det är ändå inte Malmö.)

Kan inte alla vi utan utlandsplaner i det närmsta starta någon typ av förening där vi umgås, dricker te, går på stan, skrattar, äter mat, ser en film, går ut och dansar eller bara kramas?
Det kommer att bli en kall vinter.

MISSING

2007-09-12T11:09:00.000+02:00

Här sitter jag och ska komponera ihop mitt 581:a inlägg, helt tom på idéer. Skamsen efter att mamma försökt diskutera nyhetshändelser med mig och jag bara sett ut som en fågelholk har jag läst ikapp allt jag kunde hitta om Madeleine på Aftonbladet. Eller, inte ALLT-allt, jag hatar verkligen Aftonbladet. Det står samma sak i hälften av artiklarna fast med ny chockerande rubrik. Lösnummerförsäljning går kanske inte att skylla på när det är nätet, men någon vinst går dom väl på sina träffar, sidklick och tusentals internet-skitartiklar också.
Jag blir otroligt illa berörd på alla plan av Madeleineaffären. Självklart är fallet som sådant helt förskräckligt förfärligt, men jag kan inte hjälpa att äcklas lite över vilka enorma proportioner mediebevakningen har tagit. Barn försvinner i världen varje dag, men inte alla sörjande föräldrar har råd att starta kampanjer och inte alla kidnappare får en personlig vädjan från David Beckham att släppa sitt offer. Jag vet inte om jag vill att de ska få det heller. Det hela ger mig äckliga vibbar, men trots dessa är även jag nu fast. Jag MÅSTE ju, precis som resten av världen, få reda på vad som egentligen har hänt med Maddie. Denna lilla söta blonda fyraåring till flicka som just nu uppskattas vara värd en 38 miljoner kronor.
Jag undrar vad världen hade satt för hittelön på mig om jag kom bort?

Igår såg jag en stund av ett program på TV4 om 9.11. Det var änkor och partners efter offer för terrorattacken som ansåg sig ha blivit illa eller orättvist behandlade efteråt. Tydligen fick brandmansänkor i USA en del millar i kompensation för deras förlust. Tydligen har detta lett till ett fenomen där överlevande brandmän med egna fruar beslutat sig för att hooka up med döde kompisens rika änka istället. Säkert finns det en del psykologiskt försvarbara anledningar till att sånt händer, människor förenas i sin sorg, livet kastas om, värderingar omvärderas, det hela mycket förståeligt. Men inslaget med den bittra ex-brandmanshustrun som ansåg att hennes ex-brandman blivit "köpt" av en nyrik 9.11-änka (om änkan: "If I had a million dollar I would certainly NOT go shopping for another woman's husband!" om sin ex-brandman: "If I had a million dollar I could do a lot better than him!") kändes bara Ricki Lake i dokumentärformat.

Ibland är media så vidrigt. Det var dagens samlade tanke hämtad ur intet.

"Man snor fan inte en barnvagn!"

2007-09-03T11:50:00.000+02:00

Nu är min IB-tid officiellt över, klappad och klar. I lördags mottog jag mitt (distinguished) diploma, träffade lärare, vänner, vänners familjer och en massa människor som betytt livet för mig de senaste tre åren. Nu ska tydligen världens bästa universitet slåss om oss. (Men på läkarlinjen i Sverige kommer vi minsann inte in, ett långt argt inlägg väntar, Sverige, högskoleverket och hela skolsystemet i allmänhet är så jävla missanpassat!)
Jag vet inte jag, vi får väl se hur det blir med det. Arbetsplatserna verkar inte kämpa allt för hårt om min gunst iallafall.

Anywho, hos Erik diskuterades ilskan över det som föregående jätteparentes påpekade, öl/vin dracks, det snacksades, tänktes tillbaka och var allmänt jättetrevligt. Erik berättade att det varit över 100 nya sökande till MBEF i år. Jag höll på att börja gråta. När jag passerade de scheman för kommande events som satt uppnålade på Borgarskolans anslagstavlor och såg att det vankades teaterspex och en "klassisk matsalskonsert" kände jag ett hugg av stolthet i magen. Jag må ha lämnat Borgarskolan utan varken stipendie för föreningsverksamhet eller fina betyg, men jag var med och skapade begreppet matsalskonsert. Det var jag som på MBEF's första möte sa att jag minsann ville bilda ett teaterutskott. Jag vet om det, och det känns bra.

Hemma hos Renato där partyt för kvällen var (för alla under 25), hade jag roligare än jag haft på hela sommaren. Allt var perfekt, från inhandlandet av pizza och M&M's, till nattdoppet i Renato's 26-gradiga pool! "Tequila! Take it and go crazy!!!" är en line som aldrig underskattats (inte sedan Praha -05) och i lördags kväll var den snudd på magisk. Klockan tre var vi på väg hem efter en utekväll som kändes som minst tre. Tiden måste ha stått still.

Igår såg jag och Per En Kärlekshistoria och jag vägrar acceptera att sommaren är slut. Jag vill ha en ljusgul lång t-shirt till min nya skinnjacka och hänga i stan under varma sommarnätter. Det har inte varit många sådana denna sommar, och efter kallaste augustin sedan 1948 är det september nu, så det kan jag ju glömma.

Sommar Summarum

2007-08-28T09:57:00.001+02:00

Min njure funkar (ni kan andas ut). Så var det sagt. Det var dock min njure som till följd av urinvägsinfektionen plågat mig och gett mig enorma mag- och ryggsmärtor förra veckan, så nu går jag på antibiotika öch känner mig öm i sidan mest helatiden.
Min sjukdom har dock tillåtit mig att slappna av, vilket har varit skönt. Jag har varit på banken och klirrat ett av två ärenden, jag har skrivit ut körkortslappar, jag har researchat kameror OCH ansökt till universitetet. Jag kommer att fixa resten på att-göra-listan så småningom, det är bara att andas ut och chilla.
Det är svinkallt ute och jag känner att det viktigaste just nu är att skriva ner lite grejer jag gjort nu i slutet av "sommaren" så att jag inte på allvar kommer att minnas den som så tråkig och händelselös som bloggen porträtterat den.

- Jag spontanbesökte min syster i Eslöv. Helt sjukt att det tagit mig tre år att ta mig dit för en vanlig chillkväll med film, glass och sexdiskussioner långt in på natten.
- Jag gick och Rumblade för första gången på toklänge. Det var ganska skoj, men inte som när det begav sig. Håhåjaja. Jag måste bli party igen.
- Sexsnacket fortsatte, efter röjningen av sexets stora hysch-hysch ämne, hemma hos Johanna (Berits Bodega) som i år blev en trevlig foursome i köket med frozen strawberry daquiris och malibudrinkar i överflöd. Linnéas världsbild blev något omkastad och knakade säkert en hel del i fogarna. Hon fick en smärre chock och fällde en tår eller två. Resten av kvällen försökte vi tappert att reparera skadan. Det var jävligt trevligt.
- Tacokvällen hos Erika bjöd på mat och vänner i sin finaste form. Sånt det varit aldeles för lite av denna sommaren.

Sådärja.

2007-08-24T08:49:00.000+02:00

Kom på en sak. Det är ändå nice, min mamma låter mig bo hemma helt hyresfritt och allt sånt förutsatt att jag typ diskar, tvättar och städar lite. Medan jag är a r b e t s l ö s kan jag kolla på Sex & the City, läsa bra böcker, hade velat säga "komponera fotoalbum" men har inte råd att framkalla några foton så det får jag skita i, laga mat och lära mig att diska, tvätta och städa. Det är kanske inte så jävla farligt. So long eget liv, hoppas vi ses snart!
Nu ska jag till doktorn och kolla så min njure fortfarande funkar eller vad det nu kan vara för djävulskap som håller på och fuckar med min kropp.

Men tänk om det inte ordnar sig då.

2007-08-21T13:38:00.000+02:00

Jag är trött på att alla litar på att jag alltid klarar mig. Jag är trött på alla som säger att det kommer att lösa sig för mig.
Jag är så jävla trött. Dessutom mår jag skitdåligt. Jag har ont i halsen och i axlarna och hela jävla kroppen. Misstänker även en lätt urinvägsinfektion.

Jag har än så länge glidit genom livet på en jävla silversked och hela tiden förväntat mig att någon gång bli avtippad, att min tur - eller vad det nu är som hittills har arbetat till min fördel - ska vända. Visst har jag mött motgångar, varit stressad, känt mig hopplös och utsiktslös förut, okej. I typ tre sekunder. Jag har aldrig lidit ens en tillstymmelse av de problem som för vissa andra varit vardagsmat. Familj, skola, vänner, kärlek. Jag påstår inte att jag aldrig klagat eller haft något att klaga på, men det har varit småpotatis. Piss i Mississippi, jobbigt - definitivt, men fortfarande teeny weeny tiny mini potatis. Och jag har klarat mig. Hittills har allt gått som smort. Och jag kan fortfarande inte klaga.
Som vanligt litar ju alla andra på att jag kommer att fortsätta klara mig. Det tror väl jag med.
Men tänk om det inte ordnar sig den här gången?

Då kan folk ändå andas ut. Som vanligt är det är bara mitt eget fel. Försöker någon att hjälpa mig så är det ju fortfarande mitt eget fel att jag inte förvaltat deras godhjärtade ansträngningar ordentligt. Jag har inte förvaltat alla de möjligheter som serverats mig likt ett gående bord. Största delen av min tid spenderar jag på att vara lat och oduglig och jag må ha klarat mig hittills men nu kan det lika gärna vara stopp. Känt är att vid minsta motgång drar jag ihop mig och kryper in i mitt eget skal och sitter sedan där och surar, livrädd för allt som händer utanför samtidigt som jag saknar världen till döds.
Där jag är just nu har jag definitivt inte råd att vara kräsen, men min tripp i silverskeden har gjort mig sådan och jag tror inte att jag förtjänar någon framgång om jag inte ändrar på mig själv.

Loius Vuitton Don

2007-08-17T12:54:00.000+02:00

Han lär ju ha råd att anlita ett rejält gäng med stylister som vet vad de sysslar med. He gets his money worth. Kanye är den bäst klädda mannen in entertainment.

"Stronger is also a fashion statement.
Its for people like us, who dress fresh and like fly shit. And if you dont like
the song, than more than likely you don't know how to dress either."

Som vanligt har han även orden på sin sida.

Nu kom tidningen

2007-08-16T03:54:00.000+02:00

Way out west var såklart helt underbart, och peppet på Kanye var kanske det mäktigaste någonsin. Tack, baby för den fantastiskt underbara helgen. Du är bäst.
På ett sätt vill man ju verkligen vägra vara flickvänstjejen som inte verkar ha något annat jävla liv än sin respektive, men när man tänker på att jag och Per spenderat VARJE DAG tillsammans sedan han återvände från sin eurotripp, så är det ganska ofrånkomligt.
Jag laddar inför verkligheten nästa vecka när han börjar skolan och jag... med största sannolikhet fortfarande är arbetslös. Jag försöker värja mig emot den enorma deppighet som kommer skölja över mig när mina vänner sätter sig i sina skolbänkar (vissa belägna alldeles för långt bort!) och jag inser att jag återigen spenderat på tok för mycket tid på det jag är allra bäst på: att rymma från mina åtaganden.
Det är ingen kvalitet någon arbetsgivare i världen skulle uppskatta.

Det går bara så lätt att glömma när dina fingrar rör sig ner för min ryggrad, du pussar mig i nacken, tvingar mig att stanna uppe när mina ögonlock vill falla ihop för att sen somna lagom till dess att jag blivit pigg igen. Numer bloggar jag alltså endast när Per sover.

Imorgon ska jag förhoppningsvis få träffa alla mina väninnor, mina resterande sex stora kärlekar. Det är vår treårsdag och tiden är helt sjuk och det var aldeles för länge sedan och jag behöver er. Innan verkligheten kommer för nära.

WOW

2007-08-09T03:01:00.000+02:00

Jag är ganska trött och ganska peppad! Manligt/kvinnligt är sällan lika uppenbart som när det kommer till packning. Per har kastat ner lite kläder i plastpåsar i sin miniryggsäck medan jag spenderat dagen med att försöka kombinera ihop ensembler i min tvådelade rullväska. Jag har ännu ingen aning om hur bra jag lyckats. Jag har tre necessärer. Min packning är ganska tung. Jag förväntar mig bärhjälp.
Per har krävt att vi ska på Liseberg, så det blir söndagens sista anhalt. Han har suttit och småhoppat på stolen och fått mysrysninger medan han gått igenom de höjdskräcker, uppskjut och diverse attraktioner som bara måste åkas. I can't wait! Faktiskt inte! På något sätt har Liseberg nästan förvandlats till the main thing - det och det faktum att jag och min man ska spendera tre nätter på hotell i en främmande exotisk stad tillsammans. Någonstans mitt emellan pariserhjul och inte behöva ta med varken handduk eller sovsäck - gör sig festivalen plötsligt påmind om, och faktumet att Erykah, Kanye, Regina och co är på väg i samma riktning som vi känns ganska så fantastiskt.

We're going way out west, sex timmar till avfärd!

2007-08-01T20:56:00.000+02:00

Det här är jag om jag hade varit med i Simpsons!

Nicole Richie är gravid. Ska bli intressant att se henne äta för två istället för 0,2 personer!

Skådespelare finns inte med på Arbetsförmedlingens lista över yrkesgrupper i behov av arbetskraft.

Dessa helt smashing uppgifter får stå för dagens omvärldsuppdatering, nu kryper jag gärna ner i sängen igen, tack.

Ready for love

2007-07-31T23:56:00.000+02:00

Jag tror att min man har somnat i sin säng, av snarkningarna att döma. Han skulle bara chilla MAX fem minuter eftersom han mådde lite halvkass post-en och en halv börek från Campus.
Jag är rätt så nöjd med att han är hemma.
Han är ganska så fin.

2007-07-26T22:57:00.000+02:00

På tal om hippa fritidsaktiviteter sökes: idag köpte jag tillexempel en Acnekavaj som var aldeles sjukt på tok för dyr för mig trots att den såldes till en tredjedel av ursprungspriset. Var fan ska jag visa upp den då? Det slutar med att jag klär upp mig bara för att strosa gågatan upp och tillbaka i hopp om att Någon ska se mig. (Typ Jägarn - vad gjorde jag i Köpenhamn just igår av alla dagar?) Ett svettigt Tunneln? Random Möllanbar?... Cirkustält?
Åh, jag vill åka tillbaka till Bali, ta med mig alla jag bryr mig om och leva jetset-liv. Är ni på?

Där är fan för svettigt för kavaj ändå.

2007-07-26T22:50:00.000+02:00

Jag har fler grejer på önskelistan: jag hade velat ha ett coolt jobb, massa fritid och massa hippa saker att spendera den på. Jag vill att mina vänner också ska ha massa fritid så att vi kan göra det TILLSAMMANS. Dessutom skulle jag vilja ha en massa pengar. Makt att stabilisera klimatet som kommer att bli allas vår eller åtminstone våra barns död. Fred i världen OCH en egen lägenhet med en stor garderob och en jävla massa skohyllor.
Tack.

Jag vill vara sexton år igen

2007-07-26T22:37:00.000+02:00

Nja, så jävla enkelt är det väl inte egentligen.

Typ mer: jag vill vara sexton med mina sextonåriga vänner på artonplusåriga fester men med tillgång till min snart nittonåriga garderob, pojkvän och enorma livserfarenhet.

Med sommaren 2006 på repeat.

Sen tar jag gärna en egen lägenhet med det.
Tack.

4

2007-07-25T13:48:00.000+02:00

You're my joy
you're the dream when I sleep
I'm for you, I adore you, you're everything
that I need

Harry Potter and the Deathly Hallows

2007-07-23T17:20:00.000+02:00

Sträckläsningen är över och utan att säga för mycket håller jag mig
... ett ord: Perfektion!

Tänkte hedra slutet på den mångåriga Potter-resan med en tio-i-topp lista över mina favoritkaraktärer:

1. Dobby.
Läs sista boken och say no more!

2. Kingsley Shacklebolt.
Ingen major contributor kanske men jag menar, HUR kan man inte bara älska honom? KINGSLEY FOR MINISTER!

3. Kreacher.
Känns som om jag "gör en Hermione" och favoriserar husalferna, eller?

4. Minerva McGonagall.
Vilken kvinna hon är!

5. Nymphadora Tonks.
Hennes hår ändrar färg. Bara det liksom!

6. Sirius Black.
Sirius, åh Sirius! Från "unge herr Sirius Black", motorcykeln, Philosopher's stone - till eternity!

7. Hermione Granger.
Gillar inte filmversionen egentligen men, ändå. Utan henne hade Harry Pottsork varit en blöt pöl flera gånger om. Det är coolt att vara pluggis!

8. Lee Jordan.
Alltid varit en personlig favvis. Från Quidditchen till Potterwatch! - BRA kille, jag hade lätt gett honom!

9. Fred Weasley.
Snäppet vassare än brorsan, ah vilken hjälte!

10. Narcissa Malfoy.
Föreställer mig henne ondskefullt vacker. Dessutom blir hon enligt mig, mot alla odds, till slut en minst lika stor modersgestalt som självaste Mrs. Weasley!

Way out west

2007-07-20T15:18:00.000+02:00

Tre nätter på hotell i Göteborg med Per - all set!
Ganska så lycklig! Imorgon är det HP7!!!
NU SKA JAG UT I SOLEN!

Vi är unga, vackra och fria!

2007-07-17T18:27:00.000+02:00

Faktumet kvarstår. Livet är underbert. Hemma hos Matilda i F-bo var det IB-reunion på hög nivå! Skumpan flödade och världens mest himmelska brownies á la Åstrand pulades. Myggen anfölll och livet var sådär tokmysigt som det bara kan bli om sommaren. Efter en relativt röjig kväll (endast tack vare den egna partyklicken) i ett annars ganska mögigt Cirkustält där Strandbaden en gång stått, blev det nattnäckning på Falsterboplayan där Viktor som enda manliga deltagare lyckades fumla bort en manchettknapp, ett busskort och sina boxershorts. Enough said. Att vakna hos Matilda och äta frulle med hennes underbara familj samtidigt som man tittar på Sommarlovsmorgon är något jag hade kunnat tänka mig att göra i resten av mitt liv. Om Gunnar och Katrin vill adoptera en liten svartskalle det vill säga.

Jag vill bara INTE bry mig. Ett litet litet tag till. Är det dumt? Är det fel? Ja, ja, ja, ja, ja. Vill bara prata lite med min bästis. Höra vad han har att säga om saker och ting. Han ligger på en strand i grekland och steker och även om samma sol dykt upp här hemma nu också, så känns min älskling ungefär så långt borta han kan komma. Jag blir mesig nu men kom på att jag kanske inte låtit bloggläsarna få veta att min pojkvän är mitt livs stora kärlek, min andra hälft, min själsfrände och allt det där man säger att det ska vara när det är rätt. Jag älskar dig baby, och saknar dig massor!
Tramsigt men sant.

Kallt under fötterna

2007-07-16T14:49:00.000+02:00

Det är 27 grader ute och jag vågar inte gå över tröskeln.
Dagens bön: Gud, giv mig mod.

TELL ME WHAT WE'RE GONNA DO NOW

2007-07-15T10:54:00.002+02:00

I morse vaknade jag till ljudet av en tom ölburk som träffade golvet. Klockan var väl runt åtta och jag hade väl fått sova i ungefär tre timmar.

En vecka har gått sedan jag lämnade Singapore, och ytterligare en halv sedan jag lämnade Bali för Singapore. Sedan jag kom hem har jag förlorat väsentliga delar av den nyss så välförsörjda solbrännan, spenderat tid med min man, varit sur över vädret och livrädd för livet.
Jag har oroat mig över det mesta som går att oroa sig över. Det är inte lite när man är ett flickebarn på 18 bast vars liv tycks ha ryckts undan från under fötterna. Jag vet inte vart jag ska bo. Jag har inget jobb. Jag har knappt några pengar. Jag har för många val. Jag har tusentals lyxproblem som tynger mina axlar. Jag har ingen ork.
Ungefär tusen tårar på min pojkväns axel senare insåg jag att jag bara saknade ihjäl mig efter mina vänner. Fastän de ger mig lite livsångest med sina flyttar och sina jobbjobbjobb 24/7. Jag, Vicks och Elita sammanstrålade för en fantastisk kväll igår som för min del började på ett megaparty i sann "alla var där"-stil, fortsatte till ett sandfyllt dansgolv på ett beachigt Chokladfabriken, och slutade i Eriks extrasäng.
Jag kommer plötsligt ihåg hur det SKA vara att ha sommarlov. Jag ska ligga på beachen och glassa medan alla ni med jobb slavar över era tallrikar, moppar och kassamaskiner. HA HA HA. Jag ska fortfarande vara ute när ni måste gå upp på morgonen! (Lite tråkigt är det dock att ni inte kan vara med...)
Skämt å sida (för att citera Kristofer Krook den Vackre) imorgon börjar sökandet. Officiellt. Sökandet efter ett liv. Vicks åker idag, Erika snart, mina favvispojks har redan dratt, Simon flyttar till Israel IMORGON och det känns som om Gud försöker tvinga mig att facea Malmö på egen hand. Min kärlek är just nu i Grekland, och när han via Serbien och Tjeckien förhoppningsvis hittat hem igen så ska han få återvända till en tjej med mindre problem och fler lösningar.

A little less böl, a little more action!

Baliblogg II

2007-06-22T16:11:00.000+02:00

Nu har vi hittat ett billigt datahak inte långt från hotellet! Jag har dessutom räknat ut hur man skaffar fina svenska bokstäver, något jag misstänkt gått att fixa men aldrig har haft chans att testa innan. Här kan man iallafall sitta ungefär tre gånger så länge som på hotellet för samma pris. Så vad ska jag säga nu när jag har tid? Att jag har det underbart? Att jag älskar min familj?Att jag hade velat bo här, trots att här finns läskiga saker som fladdermöss, ödlor och dengufeber? Påträngande försäljare, stirrande män och äckliga rabieshundar? HELT ORIMLIG trafik?
Ja.
Det är fantastiskt. På under en vecka har jag lärt mig hur man kopplar bort eller automatiskt svarar "No, thank you" varje gång man passerar en säljare som vill sälja nån liten trästatyett, en kvinna som vill ge massage, eller tio män på trottoaren som alla vill erbjuda "transport?", hur man bedömer läget och överlever att korsa en gata (tjugotusen mopedåkare försvårar detta betydligt) och jag ryggade bara tillbaks litegrann när den största ödlan stod på hotellgräsmattan i morse på väg till poolen. Igår hade jag en apa i mitt knä.
Jag har tusen hisyorier att berätta redan. Om min fasters blåsväder med de muslimska högerextremisterna, om hennes designer/modell-kompis feta hus som helt saknade yttervägg in till vardagsrummet, om en annan vän och hennes engelska man som gillade att dra Sverige-skämt och bodde i ett "enkelt" hus med egen portvakt och sisodär åtta meters takhöjd. Om Tante Viss (vet inte exakt hur vi är besläktade) som är vår familjs överhuvud (matriarkat råder traditionellt i Indonesiska familjer) - en liten dam med världens mjukaste kinder, nya färgglada dräkter med långbyxor, kavajer, kjolar, i orange och grönt och lila silke varje dag, skor med höga klackar, världens största leende och tidernas yngsta sinne! Jag och mina vänner har en stående inbjudan till hennes hus i Jakarta, bara så ni vet! Om min farfar och hur han fortfarande pratar sjukt bra svenska, går lite långsamt, och kan hålla en utläggning på minst en timme om vilken amerikansk välkänd skådespelerska som var en stor sexsymbol, blond, gift med en "matador", ofta besökte Italien och Spanien, och som svalt en Coca-cola flaska på ett "erotiskt sätt" framför en massa negrer som stod och gapade i en film han och Dewi sett på premiär i Stockholm i slutet av åttiotalet. (Han menade Madonna. Mindes inte att hon var sångerska.) Efter bion mindes han att de gick till Café Opera och åt sallad. Han ville inte ha sallad, men eftersom alla andra åt det kände han sig tvungen.
And so forth and so on.
Livet kunde varit sämre.
När jag kommer hem så väntar dessutom THE ARK, ARCTIC MONKEYS, MUSE, BASEMENT JAXX, DJ KÅLHOVED (hahaha) och JUSTICE på mig. För att inte tala om someone very special som ska få hundratusentals pussar av mig. (Jag saknar dig älskling!) Man kan knappast bli lyckligare.

(Det har regnat här litegrann, till alla skadegladas glädje. Men jag har någon vecka att ta igen solandet på. Glad midsommar!)

Baliblogg I

2007-06-19T13:24:00.000+02:00

Nu har jag varit har i tva dagar, och omstallningen ar stor. Och samtidigt inte. Jag sitter i hotellets "Business center". Fran borjan var det bara jag och en asiat som satt och pillade i nasan brevid mig, nu har ett par britter joinat och ska ha nan typ av konferens har precis bakom mig, man kan saga att mina tankegangar rubbas nagot. Jag har ungefar 10 minuter kvar pa min 30 minuterssession (30 000 indonesiska rupier) och det ar ungefar 10 timmar ifran vad jag hade behovt for att beskriva min vistelse har so far. Det ar sinnessjukt. Jag har spenderat dagarna med att dricka champagnedrinkar pa Ku De Ta - all time favourite placet alltsa, badat och lart mig surfgrunder i poolen, atit fantastisk mat och umgatts med familjen jag aldrig traffar. Jag kanner mig sa hemma och sa langt bort, sa bekvam och sa frammande, allt ar sa fantastiskt, underbart och forskrackligt laskigt pa samma gang. Min tid rinner ut och jag kanner att jag far tunghafta. Jag vet inte vad jag ska saga om nagot nar jag ar har. Kanns som om jag knappt pratat pa tre dagar. Det ar saklart inte sa, men samtidigt ar jag ju out of my element. Och anda inte. Jag vet inte om det ar nagot genetiskt fenomen, men det som ar sa langt ifran mitt hem kanns anda som en del av det. Jag vill inte saga att det ar delen som fattas mig, for jag har alltid kannt mig ratt sa komplett. Men nagonting i mig trivs har. Det gar inte att beskriva battre. Nu maste jag ga, ska dricka fordrink pa pappas rum innan kvallens resturangbesok.
Vi ses snart!

Update fran Singapore

2007-06-17T00:07:00.000+02:00

Klockan ar sju minuter over sex pa morgonen lokal tid och jag star pa Singapores flygplats vid nagra "Free Internet & Games"-datorer. Den tolv timmar langa flighten var ratt sa nice, Singapore Airlines ar ju kanda for bra service, och flyg-entertainmenten var helt klart overlagsen mot forra gangen vi akte runt jorden. Pa vagen hit sag jag Music & Lyrics, The Holiday, Stomp the Yard, The Pursuit Of Happyness (jag vet, det ar felstavat, ni fattar om ni ser filmen) och Pan's Labyrinth - sa nar som pa de sista fem minuterna av filmen da vi gick ner for landning (typ nar filmen var som mest spannande alltsa) - otroligt storande! Jag har blivit av med en natt och det marks inte alls... an. Justus dackade dock pa flygplatsgolvet sa fort vi satt oss ner. Ar lite nojig for att nan Singaporiansnut ska komma och charga honom for nan typ av nedskrapning. Nojorna runt Singapores strikta lagar ar manga: Ska Jonatan behova tvangsklippas for att fa vistas har? Vad hander om man nyser och det stanker lite pa marken? Far man andas? Far man ens ha hud/har, osv.
Jag vet inte riktigt nar flyget till Denpasar (Bali's flygplats) gar, men jag har hort att vi har ungefar fyra timmar att spendera har i Singapore, och jag har ungefar en minut kvar tills jag maste uppdatera internetgrejsen. En kvart at gangen! Kan bli smartsamt.

Sadar. Nu har jag uppdaterat inloggningen. Vill bara saga att jag kommer att sakna er. Och allt sant. Hoppas ni har det bra! Jag ska forsoka uppratthalla lite mejlkontakt. Kom forresten apropa inget sarskilt pa att det kanske blir just har jag star den 6:e for att fa min doom. Scary. Det ar langt tills dess, mycket sol och party vantar. Ni som vill ha vykort far val slanga hit er adress!

Massa looove

"Livet."

2007-06-10T21:03:00.000+02:00

Jag tror det var typ så Jahstus sa när vi cyklade hem från Västra hamnen idag. LIVET. Ordet är så jävla all-inclusive att det är sjukt.
Iallafall, livet är fantastiskt. Så jävla bra. Har inte något att klaga på alls.
Fredagen kan ha varit den bästa studentdagen sedan min egen student, lätt. Per tog studenten och sen bar det av på Rundan i stället för ett lastbilsflak, vilket jag måste säga var minst lika stört kul. Efter Rock the Boat var det familjepul på alla sätt och vis hemma hos Per - sedan vidare till Justus - därefter Elias och Jonatan, vilket kan ha varit den roligaste och softaste studentmottagningen jag någonsin varit på. Efter att ha dansat till Dj Amato's plattor på gården till den fina längan på Killahill som både Elöff och Joniz lämnar nu, så väntade vi på bussen i x antal minuter för att bege oss ut till landet och jättesupermegagårdsfesten hos Emilia. Det var så skoj. Jag inledde med att käka typ fyra bitar av den fantastiska chokladkakan som var återstoden av vad som verkade ha varit ett pul-extravaganza. Hörde ryktesvägen att alla efterrätter tydligen hade något med choklad i sig. Mm-mm-mmmm.
Vid halv fem hade det redan börjat ljusna ordentligt och vi hade lyckats ta oss hem igen (vi bangade "sov på en filt i trädgården"-grejen) och nu vet jag inte vad jag ska skriva mer.
Sov oss igenom nästan hela den kommande dagen, lyckades ta oss upp för ett dopp i Västra hamnen klockan halv sex.
Det är avslutning på onsdag, vilket känns helt surrealistiskt. Min kropp har haft sommarlov länge nu. Förra året hade allt precis börjat nu.
Detta kommer att bli så bra. Förresten åker jag till Bali nu på lördag. Jag stannar där i tre veckor. Fantasisommar är vad detta kommer att bli.

2007-06-03T22:08:00.001+02:00

Till Aida och alla andra med eventuell studentovilja:

Jag bölade en del på morgonen och var sur. Men efter champagnefrukosten var det bara att surrenda.
Studentdagen var den bästa jävla dagen i hela mitt liv. Jag var så jävla fucking kuklycklig.
Nu planerar jag att fortsätta rida på alla andras stundentlyckovågor ett tag, för det enda man vill efter att ha ätit sin lärarlunch, spatserat med en visslande, skrikande och sjungande klass genom staden, fått springa ut, partat på ett lastbilsflak och allt det där - är en enda sak. Göra det igen. Och igen. Och igen.

Jag har fan tagit studenten. Fy fan vad bra jag är.

Lyckobevis. (Jag är det där gula.)

VEM FAN VILL GÅ I ETTAN NU?

2007-05-29T23:49:00.000+02:00

Är det sjukt att en del av mig svarar "JAG, JAG, JAAAG!!!" på den frågan?
Jävla pisskit, detta har varit de bästa tre åren av mitt liv.
Jag vill inte bli stor.
Jag är inte redo.
Jag vill inte vara i skolan 8.15 imorgon.
Jag vill inte ta studenten.

Hur som helst är det party imorgon!

2007-05-28T18:59:00.000+02:00

Lagom till att jag FÅR LOV att blogga hur mycket jag vill känner jag inte att jag har så mycket att skriva om. Jag tar studenten om TVÅ dagar och livet är läskigt men roligt. Så jävla roligt.

Det som gör mig mest rädd är tanken på att inte vakna upp varje morgon och veta att jag ska få se er. Vara med er. Eller iallafall få prata med er. Jävlar vad jag inte är redo för framtiden.
PRIB A. A-laget. Min älskade Marybelle och IL2L.

Jag kan inte ens börja att förklara vad ni betytt för mig under dessa tre år och kommer att betyda forever.

As fate has it

2007-05-21T20:00:00.000+02:00

När jag och min barndomsbästis Amina var och hängde på Caroli någon random dag efter skolan i mellanstadiet såg vi två killar vi tyckte var snygga. Vi följde efter dem in på Tiimari där Amina bestämde sig för att vi skulle hitta på nåt att säga till dem. Det gjorde vi, jag minns inte vad, och sen följde vi med (efter) dem hem. Jag tror Amina sa "du kan ta han med blont hår så tar jag han med brunt!"
Denna incident kan jag ju lätt inte ägnat en tanke sedan typ fyran. Ändå minns jag nästan exakt hur det gick till, vad vi sa, vart vi stod.

Killen med brunt hår var min pojkvän Per. Blondinen var Justus.

2007-05-18T23:00:00.000+02:00

jag är full............. yessssssssssssssssss!!!!!!!!!!!!

2007-05-15T21:04:00.000+02:00

Gud kanske inte är med mig imorgon,

men jag vet en som är det.

2007-05-15T20:15:00.000+02:00

jag är så trött på ALLT just nu. bara ge mig min morgondag.

"Comanzjnana?"

2007-05-12T18:06:00.000+02:00

Min lillasyster spelar The Sims 2!!! Jag vill gråta, alternativt dissekera min egen hjärna. Innan var det sol, nu regnar det. Moodswingsen är sjukt påtagliga.

2007-05-10T23:47:00.000+02:00

Det känns som om man kommit halvvägs nu. Jag är onekligen bäst i världen tror jag. Livet är till trots kantat av hallelujah-moments, History papersen var i stort sett golden alla tre, även om världens sämsta Hitler-Stalin foreign policy essay skrevs idag. Jag är ändå jävligt nöjd med mig själv hittills. Det är bara det som räknas. Min man ska göra chokladpudding åt mig nu, sen ska vi sova! Han är nog bäst i hela världen (efter mig!) Imorgon är det teater och ROLIGT PARTY! Sen är det celler för hela slanten! 14 dagar kvar!

ALDRIG MER MATTE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

2007-05-08T16:11:00.000+02:00

OVANSTÅENDE ÄR SANT! SANT SANT SANT! Just nu ger jag blanka fan i att både Paper 1 och Paper 2 våldtog samt gasade ihjäl oss (Erik droppade ändå den minst etiskt/politiskt korrekta jämförelsen någonsin när vi gick in i gympasalen "IB BUCHENWALD CLASS OF '07!" HAHAHA)
Gud, jag är glad! Nu måste jag dock fortsätta fokusera på WWII referenserna (History imorgon!) och för att inte tala om Tsar Alexander II, Tsar Nicholas II, Lenin, Stalin, WWI, Weimar, Appeasement, League of Nations, Hitler, Cold War, Mao (LÄR hända iofs) och Korea. Onsdag nästa vecka kommer vara oh happy day! Kanske typ motsatsen till igår när man kom ut efter fittprovet, regnet öste ner och livet var allmänt pissigt.
Bara 8 exams kvar tills dess!

Hörde jag klagande?

(Alltså jag älskar IB, det är mitt eget val, men just nu är det INTE roligt! Kommentarer som "det är väl inte så svårt nu?" och "men ni har väl typ inte haft NÅT att göra innan?" får mig att vilja placera personen bakom uttalandet på en raketspets med siktet inställt på Uranus. Snart kommer jag bli mitt snälla jag igen. Snart snart snart.)

2007-05-05T11:56:00.000+02:00

När jag tänker på hur ROLIGT och CILLAXAT livet hade kunnat vara just nu vill jag bara gråta. 18 dagar kvar!
Nu MÅSTE jag hitta min fucking miniräknare!

2007-05-03T15:13:00.001+02:00

1 down, 13 to go

... och så var det bara en

2007-05-01T21:21:00.000+02:00

dag
kvar.

... Hjälp?

Igår när jag träffade Una och Nermz i skolan spände Nerma ögonen i mig och frågade varför jag var så glad. "Det är inte meningen att du ska vara glad nu, Jasmin!"

Så jävla talande för hela situatuionen för tillfället, alltså. Det är fan inte meningen att jag ska vara glad. Det är meningen att jag skulle ha pluggat non-stop i minst tre veckor och ändå sitta här och slita mitt hår, andas i papperspåsar och äta lugnande för att slippa det totala ångestpsykbrytet. Det är meningen att jag ska oroa mig. Den kanske viktigaste perioden i mitt liv hittills startar i övermorgon och jag är inte alls beredd. Inte alls. Inte för fem jävla öre.

Men jag är så sjukt jävla cpglad. Fett HAPPY-SPASTIC!!! Exams känns som en stor mur mellan mig och studenten, som förvisso blir allt mer påtaglig för varje dag. På samma gång har jag slutat stå och titta uppåt och undra hur i hela helvetet jag ska kunna komma över den.

Vad fan, jag kryper under! Eller så slår jag sönder skiten. Jag lär ju bli smutsig, eller skadad eller nåt sånt, men jag kommer iallafall till andra sidan. Det är det enda jag vill just nu!

Vi ses där om 23 dagar!

Beyond

2007-04-26T22:47:00.000+02:00

Dagen och gårdagen kan lätt kvala in till topp-5 listan på världens puligaste dagar. Lätt topp-3-material tillochmed kanske. "Eller?" Livet är så bra, mina exams börjar om en vecka, DET är sjukt, jag vet inte hur jag ska hantera någonting, solen skiner, och ja... Nämnde jag att livet är bra?

Samtidigt är det SÅ stört att något så jävla bra som livet också kan ta såna sjuka turns och vara så katastrofalt sjukt orättvist och fucking jävla skitdåligt. Det är ju helt ofattbart. Jag förstår ingenting.

Guns are drawn

2007-04-17T08:44:00.000+02:00

Nej, det är inte bloggabstinensen som sugit tag i mig efter en dags upphåll (eller, det beror väl på hur man väljer att se det...) Det kändes dock som om jag inte INTE kunde lägga upp en liten åsikt om gårdagens händelser. Så jävla jobbigt att behöva vakna till sånt här. Så jävla jävla jobbig världen är ibland. För det mesta, egentligen, men det är när sånt här händer som man slås med knuten näve av världens jävlighet.

"Det är inte vapnens fel, det är människornas" säger många amerikanare, och hade jag haft en mäktig citatblogg hade jag lätt slängt upp det som ett av tidernas mest utvecklingsstörda citat. Det är väl klart som fan att det inte var ett handeldvapen som hoppade runt och sköt ihjäl över 30 elever och lärare på Virginia Tech. MEN, hade snubben som gjorde det inte haft nåt jävla vapen så hade världen antagligen inte varit just dessa 3o människor färre idag.

När man öppnar tidningen och möter rubriker som "En tredjedel av USA:s hushåll äger 192 miljoner eldvapen" så undrar man VAD, vaaaaad det är som ska få människor att inse att det inte är okej. USA's vapenlagar är INTE OKEJ. Sen kan vi säga vad vi vill om människor och livets jobbighet och ödet och slumpen och alla tusentals faktorer som alltid spelar in i alla tragedier av sådana här slag - men att människan, tillsammans med livets jävlighet, slumpen och ödet äger 192 miljoner eldvapen, ENDAST i vad som ska föreställa ett av världens mest framstående, högutvecklade och dessutom världsledande (inga kommentarer) länder, är helt orimligt! HELT ORIMLIGT.

Jag blir så himla ledsen. Jag blir ledsen när jag byter tidningsdel och ser att sopstationer brinner i Rosengård och att människor i allmänhet är lika dumma, arga, rädda, våldsamma och olyckliga som de var igår. Dessutom är vi ledsna. Jag blir ledsen när jag tänker på alla ledsna familjer. Inte bara i Blacksburg idag, utan i hela världen. Jag vill sätta hela världen i mitt knä och klappa på den och krama den. Världen behöver en stor jävla kram, inte lättillgängliga skjutvapen. Världen behöver få känna lite trygghet och inte ständigt söka skydd bakom annat. Bakom vapen, bakom murar, bakom stängsel, bakom stenar, bakom sopstationer. Kan ingen säga till den?

Precis som vid Tsunami-katastrofen får jag lust att delta i tröstandet av världen ibland. Jag kommer kanske inte kunna sy ihop människor som Vicky och Anna kommer att kunna, men jag kan försöka samla ihop människor på andra sätt. Hade gärna arbetat med krisgrupper av något slag, men jag vet inte själv om jag skulle klara det. Att behöva värja sig och ducka för livets fuckeduphet's knytnävsslag på heltid.

Det finns annat man kan göra också, för att skapa debatt, för att öka människors medvetenhet och engagemang. Alla försök att plåstra om världen betyder väl något. Kan tipsa om två filmer på ämnet; Bowling for Columbine som de flesta har sett, men som man gott kan se om med tanke på att den fortfarande, tyvärr, är aktuell. Alla borde även se Elephant, som är sjukt hemsk, vacker och jobbig. För att det ibland är nyttigt att bli illa berörd. Och för att man hellre blir det av film, än av verklighet.
Om man nu fick välja.

2007-04-16T10:08:00.001+02:00

BYE BYE BLOGGEN!

Ses i maj!

SO LONG

2007-04-16T09:55:00.000+02:00

Har inga minnen från helgen, så kan inte ge nån recap. Haha. Skämt å sido, jag vill ägna detta sista blogginlägg på ett litet tag till att ge lite kärlek till de otroliga människorna som finns i min närvaro. Alla palmer och pantrar och påfåglar och pumpor och älskade, älskade vänner! TACK, för allt. Tack för att ni gör mig glad när jag är ledsen, mätt när jag är hungrig, pigg när jag är trött, säger till mig när jag är dum, skrattar med mig när jag är glad, gråter med mig när jag gråter, sover brevid mig, dansar med mig, står stadigt när världen snurrar, står ut med mig, håller mitt hår när jag spyr, håller min hand när vi går tillsammans genom livet! Utan er - som alltid - inget.
Även ett stort "tack" till mannen som kommer när jag ringer. Har sagt det förr och kommer garanterat att säga det igen; du är bäst. Du är fantastisk. Du är otrolig. Du är allt.

Nu har bibblis öppnat, ni hittar mig där!

No questions, no answers

2007-04-12T21:09:00.000+02:00

Nu har jag EN endaste liten riktig skoldag med riktiga lektioner kvar på Malmö Borgarskola. Ska man skratta, gråta, eller springa och gömma sig är frågan. Frågan är även hur man kan känna något annat än lättnad och övermäktig glädje över att ha haft sin allra allra allra sista mattlektion i hela livet, vilket jag hade igår? För jag gör det... Liksom, även om man räknar bort sjukproven och de otaliga privatundervisningssessionerna jag kommer behöva med Stuey, så ska jag aldrig mer gå in i ett klassrum, håva upp rutblocket, fråga om jag kan få låna en miniräknare och sedan bli undervisad i nån ny liten obegriplig formulagreja. Dessutom kommer jag aldrig ha lektionstid med t. ex. Sammy och Chwiss igen. Vilket är jävligt sorgligt egentligen. Jag är lätt-sentad och ja. Jag känner lite lite lite sorg. Lite.
Får tänka på att jag lär panikringa till dem/störa dem på bibliss en hel del efter Stuey tröttnat på mig. Och för att inte tala om; vi ska sitta i samma stora lokal samtidigt i lika många timmar och våndas över MATTEN en sista sista gång. Sen ska vi dansa tillsammans en hel dag, på lastbilsflak, scener och gräsmattor! Sen ska vi flytta ihop och bo i kollektiv! Eller hur Sammy?
Nä, nu blir jag aldeles för sentimental. Är det något jag inte kommer sakna är det ju matten. En dag kvar. IMORGON FÅR VI VÅRA STUDENTMÖSSOR!!! Sen är allt upp till mig! Allt allt allt!

Då måste jag sluta blogga, det får ni vara beredda på. Borde egentligen ha slutat för länge sen. Med allt. Och börjat med det andra. Men vad ska man göra... Ni kanske förresten kommer få en recap av helgen som otippat nog ser ut att bli världens roligaste! Är riktigt duktigt peppad!
Hm, vad mer har jag att säga innan jag går? Jo! Pancakes! Det enda jag vill ha, det enda jag tänker på! Hela hela tiden.

2007-04-11T09:29:00.000+02:00

Efter många månader av nervositet uppdaterade jag mitt template. Visst, det är lättare att drag-and-drop:a men nu har jag tusentals saker att lista ut innan det ser ut (nästan) som vanligt igen. Bläh. Varför gjorde jag detta.

2007-04-11T09:01:00.000+02:00

btw hittade jag världens finaste kärleksbrev i min kalender igår! mih, du är bäst vix! I wanna grow oooooold with you...

yo!

2007-04-11T08:47:00.000+02:00

Rykande färskt i bloggiversum har vi: BGM-bloggen! För närvarande administrerad av min man P(i)er(re) och nån slimmad kiddo (och en fällkniv!) Utlovas gör lite "tung science" samt citat som egentligen ingen annan än de själva kommer att förstå, och för den delen uppskatta. Med andra ord fantastiskt!
Eftersom jag hittills lyckats få med en hel del egna citat så känner jag mig ju ändå nästan delaktig i kru:et... Ska dock inte ta det dit, jag får ju faktiskt inte ens veta vad BGM egentligen står för :'(

he ate a slice of wonderbread and went right back to bed

2007-04-08T21:58:00.000+02:00

Vore sjukligt svårt att författa ett inlägg som inte handlar om hur bra livet är just nu. Så varför ens försöka? Igår var jag ute och Rumblade med min syster, min fru, min pappabjörn (fast man inte såg mycket av dig där... tihi), min man och min mans vänner (mina vänner!) Finns nog inget bättre sätt att fördriva en lördagsnatt tror jag. Kvällen var kvick, men händelserik. Så att säga. I morse efter nån enstaka timmes sömn gick jag och Per hem till mig (till Vicky) med bra pulfrukost trots småäckligt chipsköp. Sen kom en bakfull fruga förbi med thaimat och studerade skolkatalogen ett slag. Efter det byttes det hem igen. Man kan ju verkligen inte klaga på något. Jag kan inte klaga på något. Jag borde ju typ dö av sömnminimumet (okej, sov typ ett halvt dygn fredag/lördag) men man är väl IB, man är väl härdad. Apropå IB: jag har glömt vad det är. Hade dock en lång examsdiskussion med papps idag. Det är snart. Jag har fyra riktiga skoldagar kvar av gymnasiet. FYRA. Sjukt sjukt sjukt. Livet är så sjukt. Jag förstår ingenting. Vet bara att jag nog aldrig varit såhär lycklig. Och DET är bara sjukt.
Ikväll tänkte jag sova lite. Imorgon är det sillparty med mina älskade älskade älskade vänner som jag inte sett på år och dagar. Detta lovet har verkligen varit år och dagar! Lovet, livet, allt!

"Det är ju ändå keramik!"

Much more

2007-04-04T20:09:00.000+02:00

Nu är jag hemma från skogen brevid landsvägen, från aldeles för mycket gult gräs har jag återvänt till grå cement och kullersten så långt ögat når. Jag hade nästan inte kunnat vara lyckligare. Visst, det var bara tre dagar jag var borta, men det hinner kännas i pauserna mellan kyrkogårdsrundor och tvångsmatning med hemmagjorda kakor. Inget ont om kakor alls, men tredje gången det dukas upp på en dag och det förväntas att man ska äta hade man nästan hellre velat gå och dö. För mycket av det goda är aldrig bra. För mycket "behöva vara trevlig". Jag är ju trevlig av naturen, så varför det är så ansträngande ibland kan ju förbli en gåta.
Jag har sovit mycket också. Aldeles för mycket. Så nu är jag bara jättetrött hela tiden.
För mycket av det goda, för mycket av det goda.
Tre dygns avskärmning räcker kanske för att förlora delar av sin verklighetsförankring? Jag är nog, och kommer att förbli en av världens mest socialt krävande personer. Tyvärr håller varken gammelfastrar, mostrar eller morfäder måttet. Tyvärr. Tackar gud för att Vicky snart kommer hem! Jag tror att isolering från Vicky till viss del equals isolering från mig själv. Behöver henne, behöver mig, behöver Malmö. NU.

Bästa lördagen någonsin

2007-04-01T00:08:00.000+02:00

Vad som lär ha varit världens bästa lördag började inte helt klockrent med att min pojkvän tidningsbäraren fick sitta nästan en timme i nån svinkall port och vänta på en försenad leverans. Så när jag vaknade (aldeles för tidigt) någon gång runt halv sex var han inte hemma än. Efter det att jag lyckats somna om, för att kunna bli väckt igen vid hans hemkomst, steg dock kvaliteten på dagen. Av ett antal anledningar (utan inbördes ordning):
1. Vädret. Alltså det är ju bara sjukt. BARA sjukt. Klockan två, när vi bestämde oss för att gå ut och köpa frukostbullar (fett önsketänkande, bageriet stängde kl. 10) så var det så sjukt härligt varmt vårsommarväder att man inte riktigt visste vart man skulle ta vägen.
2. Maten. "Mål" 1: Per kommer in på morgonen med Twiggys (haha) och läsk. Mål 2: Vi köper bullar på Konsum istället. Ostbullar, morotsbullar och "vattenfranska", som därefter avnjuts framför tv:n med traditionsenlig ost, pastrami och morötter, samt juice respektive O'boy. "Mål" 3: Vi länsar Pers mors chokladask, mer coca-cola. Mål 4: Vi beställer pizza, som vi dessutom får rabatterad, och sen äter på golvet i Pierres rum framför Timbuktukonsert.
3. Underhållningen. Timbuktudokumentär, childman, ladyboy och "papa's got a brand new dad" tillsammans med BLENDKUNGENS musikhookningar funkar a l l t i d.
4. Sällskapet. Inte så, men det är ju bara det absolut sjukaste. Helt ärligt. Det finns ingen i hela världen som är bättre än du.

Jag tänker tillåta mig själv att vara fett "lökig" eftersom världens bästa lördag ändå avslutas med vetskapen om att jag imorgon bitti ska sätta mig i en bil som ska ta mig genom en massa djupa skogar och skit upp till Värmland. Närmare bestämt Molkom. Invånarantal: under 100? Tråkighetsgrad: desto större. Syftet med denna resa stavas "hälsa på familjen" med sköna undertiteln "Jasmin, du har ju faktiskt inte följt med upp till Molkom på flera år..." Jag och brorsan kommer bli lappsjuka och ta ett tåg hem senast onsdag. Ångesten är ju ett faktum. Man lämnar ju inte gärna just nu. Allra minst efter idag.

Ett varmt kök som badar i solljus, ett öppet fönster, en gardin som blåser upp och nuddar din man som står vid diskbänken och brer mackor åt dig. Man förstår inte. Livet är så jävla perfekt. Per-fekt. (Pun intended!) Hihihi.

2007-03-29T23:30:00.001+02:00

Konstellationen O.C saknade? Så är det nog!
Ful tysk photoshoppad skit.

Gillar det dock... Tihihihihi

2007-03-29T19:30:00.000+02:00

När Victor blev kvinnlig, blev jag nyfiken:

Min kvinnliga sida:
[ ] Köpt en hårfön?
[x] Sminkat mig i annat avseende än att se rolig ut?
[x] Följt med som smakråd vid en shoppingrunda?
[x] Pratat känslor?
[x] Tänkt på att matcha mina kläder?
[x] Berömt en person av manligt kön för sitt utseende?
[x] Ringt upp en person utan konkret syfte?
[x] Funderat på namn åt mina barn?
[ ] Insett storheten hos Barbra Streisand?
[x] Druckit Cosmopolitan?
[x] Sett ett avsnitt av "Sex and the city"?
[x] Sett två avsnitt av "Sex and the city"?
[x] Känt mig sugen på en kopp te?
[ ] Känt glädje över att få blommor i present ? - Inte riktigt tror jag.
[x] Gjort någonting romantiskt på eget initiativ?
[ ] Blivit arg utan anledning?
[x] Gråtit efter 9 fyllda år?
[x] Brytt mig om H&M:s val av modell?
[x] Pratat skvaller?
[x] Varit arg/sur utan att tala om det?
[x] Kramat en kille?
[x] Dansat?

Totalt: 18 poäng

Min manliga sida:
[x] Ljugit om hur mycket jag har druckit?
[x] Ätit en blodig stek?
[x] Läst en biltidning?
[ ] Framgångsrikt använt en borr, hammare och diverse andra redskap?
[x] Lovat att ringa dagen efteråt och sedan struntat i det? - Säkerligen.
[x] Skött grillen under en grillfest?
[x] Läst en bok av Jan Guillou?
[ ] Läst ett nummer av Slitz? - Räknas inte Café?
[x] Dunkat någon i ryggen i syfte att få denne att känns sig uppskattad?
[ ] Känt mig hungrig efter att ha ätit en hel pizza?
[ ] Gått på en Ulf Lundell-konsert?
[x] Använt händerna till att slå någon i syfte att skada denna person?
[ ] Sett alla Die Hard och Rockyfilmerna?
[x] Diskuterat bröst?
[ ] Gjort lumpen?
[x] Läst Nick Hornby?
[x] Känt mig nödgad att bräcka någon i armbrytning?
[x] Känt mig häftig över att åka jättefort i en bil?
[ ] Enbart stirrat snettuppåt vid besök på en pissoar?
[x] Lagat någonting på egen hand?
[ ] Skrikit "kom igen nu gubbar" på en fotbollsplan?
[x] Tävlat i att dricka öl?

Totalt: 14 poäng

Still a lady. Dock manligare än Victor? Hmm...

2007-03-29T01:13:00.000+02:00

Kom på en sak. Jag har allt man hade kunnat önska sig just nu (utom kanske en färdig spansk-written response och en engelska comparative. Och kanske några CAS-formulär till. Och lite pengar - men allt det där är bara jävligt världsliga grejer!!!!!)

Egentligen är det bara sjukt. Inget annat spelar verkligen någon roll.

Peppen stiger

2007-03-27T09:22:00.000+02:00

Min historielärare kom nyss förbi mig. Han sa att jag var bra.

För jag är ju bra. SÅ JÄVLA BRA.
Så varför har jag varken skrivit min spanskaläxa eller engelskauppsats? Så sjukt mycket skärpning på mig just nu, alltså.
Det är nu det gäller! Pluggpeppen måste infinna sig! Har typ tappat den helt och det var inte igår direkt...

Om ni vill läsa nåt annat än min blogg

2007-03-26T20:21:00.000+02:00

HEJ vad tiden går snabbt! Jag har åtta riktiga skoldagar kvar på Malmö Borgarskola. Smaka på orden: åtta skoldagar.
Det här är dock en fett farlig tanke att tänka då resterande 60-nåt dagar till själva studenten (orkar inte gå och kolla hur många det är exakt, okej Jakob - jag är ingen räknanermänniska) skall vigas åt hårdpluggande inför EXAMS samt själva EXAMS:EN. Iallafall är det tanken. Och det är bara sjukt. Snart åker mina vänner på Revision courses och om endast tre ynka skoldagar stundar det fruktade påsklovet i IB2. Alla vet att efter påsklovet, då - DÅ är det allvar! Jag är inte rädd. (Aldrig rädd!)
Men det är sjukt.

Under den tid som senast gått sen jag biktade mig bloggligt har det hänt massa massa saker som jag hade kunnat skriva för alltid om. Jag har druckit massa öl, varit på cpbra konserter x 2, blivit intervjuvad för Sydsvenskan, TRÄFFAT JOHANNA STEINHOLTZ, ringt fyllesamtal från ett garderobsgolv, druckit massa vin, (de två föregående eventsen ska väl placeras i omvänd ordning), spenderat en hel del vaken och sovande tid hos min man, åkt cabriolet genom stan, och så vidare.
Har förövrigt tänkt lite på det där med fyllan. Alltså, jag gillar öl. Och sånt. Men egentligen är det ju bara rätt dyrt och rätt onödigt att betala pengar för att bara bli en lite konstigare, lite jobbigare, aningen mer intensiv version av sig själv. Inte för att jag brukar känna nån jättebakfylleångest att tala om, men ändå. Man gör ju bara konstigare saker när man är full.
Kan vara kul?
Kan vara onödigt?

Fylleförbud ett litet tag nu. (Jag tänker dricka öl, men jag tänker veta mina gränser!)
Dock inget ont som inte för något gott med sig!
Tihihi, tills vi ses igen!

Á la mode

2007-03-20T17:42:00.000+01:00

Idag tog jag en tidig dag och gick lite på stan. Sen har jag mest suttit här och kollat ikapp massa r-t-w S/S-07 (fancy förkortningar, haha)-kollektioner på style.com som jag medvetet ignorerat hittills (tar timmar!)
Jag trodde våren var rätt trist ur modesynpunkt med tanke på affärers utbud, det man sett hittills etc. etc. etc. och ja, så var det väl. Dock säger jag Phillip Lim, Proenza Schouler, Bottega Veneta (fett underskattade, ALLTID så vackra kläder!) och hypade Marni såklart - mmm mmm mmmm! Så något ska man väl kunna luska ut. Dock är modet just nu överlag väldigt fult. Aldeles för mycket utav det fula med 70-talet och ja, egentligen bara fult. Min utmärglade plånbok klagar iallafall icke. Pankhet gör faktiskt under för uppfinningsrikedomen! Nu ska jag fortsätta inventera min garderob och vända ut och in på allt jag äger. Bokstavligt talat. Jag tycker iallafall att det är skojigt! Mihihihihi

Imorgon ska jag på emokonsert med syrrorna i Köpenhamn once again! Är jättepepp! PETE "I'm alright in bed but I'm better with the pen" WENTZ! Och så randomkillen som sjunger såklart... <3

Ska sluta fnissa nu. Är hungrig. OVER AND OUT!

OF

2007-03-20T15:47:00.000+01:00

I'm ON FIRE! Yes yes yes! Ibland är jag så bra!
(btw, det här kanske bara är jättekonstigt?)

"Det är köttet som räknas"

2007-03-19T22:13:00.001+01:00

För alla nyfikna tåls det verkligen att berättas att NU, mina vänner, nu ska Jag, Sara Dewi Jasmin, aldrig - märk väl - A L D R I G mer i hela mitt liv skriva en labbrapport. ALDRIG!
Det insåg jag nån gång i fredags och nu undrar jag varför detta faktum inte firades mer denna helg?
Fast jag firade rätt ordentligt ändå! Det var fantistiskt roligt hos Matilda i fredags, även om jag inte minns så jättemycket mer än att jag dansade, dansade och dansade. Och det slår ju aldrig fel liksom. I lördags rensade jag, städade och möblerade som lovat om i min lillebrors rum (sen snål-julklapp, men ack så behövligt!) Jag tror att omdömet blev helt okej, med tanke på att min lillebror som brukar referera till sitt rum som "skrubben" och a l d r i g hänger där inne, än mindre låter någon annan komma in, har suttit där inne hela kvällen med sin flickvän (aaaaaw!) Lite stolt är jag över min städning, min kvinnlighet. Systerligheten. Tillochmed papps var impad!

Utöver det är jag nu också ägare av en studentklänning! THE Studentklänning. HUR SJUKT ÄR INTE DET? Åh, jag är så glad! Minus för alla prytlar Urban Outfitters valt att hänga runt modellens hals, men annars så... Det syns klart vem kommer att vara gulast på studenten! Kan man längta mer? Wohoohoooooo! Hihihihi

Jag har tränat idag också, så jag har lätt tusentals extraendorfiner i kroppen! Dock tänkte jag gå och lägga mig nu; en del av mitt nya liv. Livet utan labbrapporter. Nästintill perfekta livet. När jag får använda den där klänningen kommer livet vara perfekt.
Önskar bara jag kunde somna till att någon kliade mig på ryggen. Har inte vant mig vid lyxen än, men det känns inte som om det skulle vara särskilt svårt.

PUSS!

Skapandets motor brinner bäst med skeva metoder

2007-03-16T00:22:00.000+01:00

Alltså jag KAN inte koncentrera mig! Vet inte vad jag fått för nån sjukdom som hindrar mig från att vara det minsta produktiv. Inte för att det är min grej i allmänhet, men det brukar iaf lossna efter tolv på natten. Det brukar lossna. Det har gått 24 minuter, men jag känner inget. Inte den minsta impuls som skulle kunna få mig att vilja fördjupa mig något mer i Mao Zedong's Hundred Flowers Campaign. Jag har ingen lust att finputsa delen om Kruschev's Secret Speech eller hitta nåt mer key quote from historians. Så det här kommer nog bli en lång sista allnighter... SISTA ALLNIGHTERN, DOCK! SISTA!
Jag är så lycklig.
ÄR så lycklig.
Är SÅ lycklig.
Är så LYCKLIG!

When I watch you; wanna do you right where you're standing

2007-03-13T21:08:00.000+01:00

Idag var det dimmigare, men en sak är solklart:

Londontrion -08 = Ekonomen/Författarinnan, Läkaren och Skådespelerskan. Mm-mm-mmm!

Man kan ju verkligen inte önska sig mer! Nu ska jag fortsätta leta efter mitt USB-minne, fixa med biologi-portfolion, "läsa" lite Vogue och titta på Desperate Housewives.
Har jag nämnt att livet är bra för tillfället?
Det har jag inte va?
Livet är bra.

2007-03-12T23:40:00.000+01:00

ATTENTION
VÄRLDEN!

DET HÄR ÄR MIN FANTASTISKA, INTELLIGENTA, VACKRA, UNDERBARA, BÄSTA VÄN VICTORIA LARSSON!!!
HON GÖR MIG STOLTAST I UNIVERSUM, AND I LOVE HER.

(pssst... gissa vem som fått Conditional till UCL?)

2007-03-12T16:49:00.000+01:00

WANTED:
- Bronsig PARKAS (lätt mest uttjatade modebloggsordet i vår!) från Zara
- Silverconverse
- Commonbiljetter
- House of holland-tee
- Steven Shein-halsband
- Snygga baströjor/t-shirts
- Rååååsa Adidasjacka
- Minst EN snygg kjol
- Nya byxor
- Vårskor

För att inte tala om att typ hela sminkväskan måste uppdateras. Transparent puder och mascara står högst. Kul att de två första sakerna på listan alena kostar två studiebidrag. (Jag är redan skyldig mamma ett helt liksom!) Dead broke till juni, nej tack... Kan man inte bara sälja nån liten liten fond? Intressant att man kan leva så långt utanför sina tillgångar när man knappt har några.

KÄNN PEPP

2007-03-12T16:46:00.000+01:00

SOLEN SKINER! JAG ÄR SÅ JÄVLA GLAD!
Mitt humör är verkligen väder-dependent alltså, snällasnällasnälla låt det fortsätta såhär!
Jag mår såååååå braaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa! Skola imorgon igen! YIPPIE!

What's your addiction?

2007-03-12T01:04:00.000+01:00

Har seriöst nog aldrig varit så ansvarlös som jag är just nu. Pappa var jättearg idag när jag och Justus missade middagen. Min pappa är typ aldrig arg. Inte på mig iallafall.
Har jag låtit det gå för långt?
I så fall, hur hittar man tilbaka? Hur balanserar man? Laster och luster med allvar och antaganden? Is there any way?
JAG HAR SKOLA IMORGON. Idag. ("Hon e efter 12...")
Jag orkar verkligen inte. Rescue meee. Jag har släppt allt i min tillvaro och har verkligen inte längre någonting att fatta tag i för att försöka stabilisera läget.

Har inte lust att sova, men det känns som om det är precis vad man borde. Har glömt vad som är grejen med sömn ändå...
I natt drömde jag att min biologilärare skällde ut mig. Det är väl den dröm most likely att infrias för tillfället.

Fan-ta-si är det vi vill ha!

2007-03-11T19:15:00.001+01:00

Come down now

2007-03-10T20:04:00.000+01:00

Jag skäms så mycket.
Fast egenligen inte alls.
Denna lilla helg som gått (sedan onsdag - hur fan hände det?) har jag bytt typ alla mina laster; bloggen, datorn i allmänhet, dansandet, spriten, rubbet - mot en enda. Förvisso en jävligt nice en, men alltså, om man trodde databreoendet var en timestealer så tar detta ändå lätt priset.
Jag får verkligen inte gilla det.
Men jag gillar det.

2007-03-06T19:43:00.000+01:00

JAG ÄR LEDIG NU! Och jag hade varit sååå mycket gladare om jag inte misstänkt att jag har feber. Jag har iallafall börjat hosta.
Har lätt feber.
Fan vad suveränt.

Om inte

2007-03-05T23:43:00.000+01:00

Om inte jag hade gått IB hade jag dansat mer. Jag hade haft mer pengar och varit snyggare. Folk frågar vad man ska göra efter studenten, mitt svar är: dansa, ha pengar och vara snygg. Seriöst, 30:e juni och framåt - ni kommer aldrig ha sett något snyggare!
Sista uppesittarkvällen ikväll! For no particular reason egentligen, sista mock-examen imorgon = Svenska. Sen är det lilla helvetet över!
Statusen är alltså: 13/14 prov klara. På sex dagar. Do the maths.

Satan vad snygg jag ska bli.

2007-03-04T21:34:00.000+01:00

för att slå ihjäl lite mer tid (det jag gör bäst) utforskade jag sök-funktionen i bloggen! lite kul! under min blogg-tid har yttrat att "jag älskar" följande:

... allt
... livet
... min mobil
... er (IL2L)
... livet
... mina nostalgigömmor
... livet
... dig (Elly)
... Sagan om Ringen
... livet
... att vara utan mobilen
... dig Johanna Steinholtz
... er (typ... vänner)
... er (igen)
... livet
... er
... Matildas familj
... musik
... film
... bibblis

samt att "jag hatar":

... verklighet ibland
... livet
... längden
... mig själv
... mig själv litegrann
... rutiner
... honom
... snö
... livet litegrann
... att du ALLTID för en sekund lyckas få mig att tro att du bryr dig!!!!!!!!!

vet inte riktigt vad det här säger om mig, men hat-listan var iaf kortare! det är ju positivt. hö hö hö.
övrig kuriosa är att jag skrivit "fitta" en gång (när jag citerade min syster) aldrig "kuk" och aldrig heller "knulla". men det tror jag lätt inte på!

This all was only wishful thinking

2007-03-04T18:28:00.000+01:00

Frågan är ju: ska man verkligen använda bloggen till att flaunta alla sina värsta sidor?
För det verkar ju vara det enda jag gör? Man kanske skulle bry sig lite mer om det där att försöka framställa sig som nån bra, hipp, cool, spännande människa med koll på läget? Jag har inte så mycket spännande att säga. Där med inte sagt att jag är tråkig, det är lätt det sista jag är. Det är bara det att liksom... när jag känner mig Cute without the 'E' (Cut from the team) så kaaaaanske jag inte borde låta hela sajberspejz få reda på det (för ja, eh, ALLA läser ju min blogg!) och ännu mindre borde jag få det att verka som om jag känner mig som sådan när jag egentligen inte gör det, vilket nu oftast är fallet!

Men vafan skit samma. Mycket bry.
Lite retrospektivt lidande är skitet. Speciellt såhär en söndagkväll.
Speciellt retospektivt lidande som egentligen bara är i teorin, och inte praktiken. Och dessutom aldeles aldeles outdated. Så jävla onödigt egentligen. Jag har för lite att göra. För lite att känna. Eller rättare sagt: jag gör aldeles för lite av det jag har att göra.
Jag finner dock verkligen ett perverst nöje i att frossa i detta teoretiska lidande. Vilket ni kanske förstått. Det ärju inte på riktigt. Bara för att jag av någon anledning njuter lite av att posta deppiga texter i hårda kursiva typsnitt så praktiserar jag liksom ingen vilja att skära handen av mig med en taggig sågklinga. Snarare tvärtom. Jag gillar mina händer och jag gillar det mesta.
Ni kanske fattar, antagligen inte. Ja, jag ska sluta förklara mig. Men mest för att blöta på den emotionella torkan (och få mig att framstå ytterligare o-cool i aldeles för mångas ögon) ger jag er:

I will never ask if you don't ever tell me
I know you well enough to know you never loved me
Why can't I feel anything from anyone other than you?
Why can't I feel anything from anyone other than you?
And all of this was all your fault
And all of this
I stay wrecked and jealous for this, for this simple reason
I just need to keep you in mind as something larger than life
(he'll destroy us all before he's through and find a way to blame somebody else)

Jävlar, jag är aldeles för masochistisk.

I DON'T KNOW WHAT I WANT

2007-03-04T17:59:00.001+01:00

Den här helgen har verkligen inte gjort mig klokare. Men den har varit bra ändå!

2007-03-02T18:22:00.000+01:00

Det här gjorde jag igår när jag borde pluggat biologi! Well, det här är SÅ MYCKET BÄTTRE!!! KOM HIT NU! Balklänning + studentklänning clearat och livet hade varit så bra!
Jag är så trött. MEN NU ÄR DENNA VECKAN ÖVER!!! Nu ska jag sova och drömma om samtliga saker representerade på bilden.

De är mina, så våga inte pilla på dem!
(P.S. Ja, jag vill fortfarande ha ett Steven Shein-halsband. Helst något av dehär. Anyone'll do! D.S.)

Utdrag ur tillvaron:

2007-03-01T22:30:00.000+01:00

"Jag, Viktor och Sanningen"

Dirty Mistress säger:
biologi sl är så jävla VAGT hela tiden
Linders säger:
ja! eller hur
Dirty Mistress säger:
liksom okej.. i endocytosis-exocytosis åker vesiclen från rER:en (vad har den gjort där?) till Golgi apparatus där proteinet blir "modified" sen kastar de ut skiten igen... SÅ JÄVLA SKUMT!!! VAD ÄR DET BRA FÖR?
Linders säger:
haha, eller hur..
Linders säger:
grejen är den att de säkert bara e nån liten nisse i Senegal som satt ihop en studyguide baserad på nån dröm han hade, tror inte på vad som står där..de e mer religon än vetenskap
Dirty Mistress säger:
då frågar man sig: när jag ändå inte får veta vad det här har för funktion eller vad som egentligen händer, är det lönt att jag försöker minnas det över huvud taget? värdelös info! och NEJ, jag hade inte hellre haft HL, men ÄNDÅ
Dirty Mistress säger:
så jävla sant
Dirty Mistress säger:
jag ska hitta på mina egna svar
Dirty Mistress säger:
säga att de stog i min syllabus
Dirty Mistress säger:
eller att jag fick det ristat i sten av gud på ett berg
Linders säger:
haha, tummen upp för en remodeled syllabus baserad på våra teorier
Dirty Mistress säger:
sen skriver jag en bok och blir rik
Dirty Mistress säger:
SCREW IB!!!!!!!!!!!!!!!!!
Linders säger:
bra idé
Dirty Mistress säger:
kallar den: bibeln - återkomsten
eller typ... THE BIBLE - SANNINGEN... eller nåt annat klatschigt
Linders säger:
aa, eller bibels, based on THE true story
Dirty Mistress säger:
OOOH
Dirty Mistress säger:
huvudet på spiken
Dirty Mistress säger:
..spik i huvudet känns som en lockande tanke just nu

Wouldn't you rather be a widow, or a divorcee?

2007-02-28T20:17:00.000+01:00

Idag har jag stått (eller dansat) modell för golv, i en underbar lägenhet som visade sig vara min lillebrors flickväns. Med oss dansade även en tjej vars lillasyster är min lillebrors ex. Denna lillasyster har även varit tillsammans med mitt ex's bästa vän. Bara för att ge ett liiitet liiitet smakprov på hur roligt Malmö är. Dessutom satt ett annat ex till mig på soffan i lägenheten, nu när jag tänker efter. Interbreed, interbreed. Håhåjaja.
Jag och mina mocks kan vara jordens största misslyckande. Jag och mitt nyklippta hår kan vara jordens näst största misslyckande. Jag och min ekonomi kan komma på tredjeplats, och Jag enbart fyra. Nä, jag skoja bara. Jag är så fruktansvärt rolig. Ha ha ha. Gud vad trött jag är på mig själv och att jag är så sur på alla som är bättre än mig och gladare än jag för tillfället. Blä blä blä skjut mig. Jag menar inte allvar. Bry dig lite bara. Ta dig lite tid. Inte för att jag förtjänar det, men jag tror att det är när man förtjänar det minst som man behöver det mest.

2007-02-26T01:06:00.000+01:00

NU SKA JAG PLUGGA OCH LYSSNA PÅ TAKING BACK SUNDAY

(är jag dum i huvudet som pluggar absolut bäst till skrikmusik?)

Keep it at the battle

2007-02-26T00:29:00.000+01:00

Jaha. Det är sista dagen på lovet, vilket de flesta säkerligen noterat. Tvivlar starkt på att jag har det. Sitter och funderar på vad som är bäst: att sitta uppe och vänta till Oscarssändningarna börjar, eller sova en tre timmar först? Just nu äter jag skinka och vitlök samtidigt som jag stirrar hjälplöst på mitt rum där alla ytor är till 90% täckta av papper. Papper papper papper. Ännu osorterade och oinstuderade.
Imorgon skriver jag historie- och matteprov.
På tisdag matte- och engelskaprov.
På onsdag spanska- och historieprov.
På torsdag engelskaprov.
På fredag spanskaprov och två biologiprov. TVÅ biologiprov.
Dessutom ska jag ha färdigställt min Historical Investigation och två labbrapporter tills dess.

Nästa vecka: svenskprov och tja, ja, varför inte ett till biologiprov? Varför inte?

Jag önskar jag kunde säga att jag brydde mig. Dessa faktum har dock för tillfället SÅ lite att göra med mitt liv! Läget är jävligt konstigt och det hade lätt funnits nog med saker att skriva och tänka att det hade räckt att hålla mig sysselsatt i minst en vecka till. Men det är ohållbart. Uteslutet.
Jag måste fokusera på de kommande händelserna ovan istället. Jag vill vill vill inte! Jag vill hoppa av skolan och bara ha mäd EF med heta killar på var sida om mig i sängen varje natt. Varje natt!

Ha ha ha ha. Livet är fett jobbigt ska jag säga er.

Miss Ambiguous

2007-02-23T01:57:00.000+01:00

Smått sentimentalt störd efter näst sista O.C-avsnittet (NÅGONSIN) är detta det enda rätta. Luther är det enda rätta.
Oh, jag villvillvill... Inte. Men ändå. Skit.
För att begagna sig av ett av mina absoluta favorituttryck:
"Nä. Men ja."

I can't fool myself, I don't want nobody else to ever love me
You are my shining star, my guiding light, my love fantasy
There's not a minute, hour, day or night that I don't love you
You're at the top of my list 'cause I'm always thinking of you
I still remember in the days when I scared to touch you
How I spent my day dreaming planning how to say I love you
You must have known that I had feelings deep enough to swim in
That's when you opened up your heart and you told me to come in
Oh, my love
A thousand kisses from you is never too much
I just don't wanna stop
Oh, my love
A million days in your arms is never too much
I just don't wanna stop

2007-02-21T19:32:00.000+01:00

As I slowly, quietly, slowly fall apart.

Coming clean

2007-02-21T19:04:00.000+01:00

Jag har missuppfattat det här lovet totalt. Jag vill bara sova hela tiden. Vädergudarna peppar inte direkt en att vilja ta itu med livet heller. Snarare överväger man att spendera resten av livet i horisontalläge när man vaknar och tittar ut genom fönstret.
Som ni kanske förstår har jag knappast studerat (= inte öppnat en bok) under dessa lovdagar som passerat. Som förresten är fler än hälften nu, hur fan gick det till? Det är egentligen helt oacceptabelt med tanke på mina kommande skolveckor. 18 prov, var det det? Jahapp.
Jag har så lite ork. Det är helt sanslöst. Var börjar man? Tänkte inviga biblioteket med mina böcker imorgon - om nu inte vi blir helt insnöade under natten. Det känns inte helt osannolikt...
Jag har iallafall städat mitt rum. Och fått manikyr för första gången i mitt liv. Imorgon ska jag även på ansiktsbehandling.
Det gäller att prioritera!

2007-02-19T21:11:00.000+01:00

idag kom jag hem från lördagens efterfest. och jag skojar inte ens.
nu ska jag diska.

2007-02-16T17:44:00.000+01:00

För ett år sedan var vi på väg till STANTON!

HADE NOG INTE VELAT GÖRA OM DET!!!!!!!!!

I Love Borgar

2007-02-15T16:41:00.000+01:00

Min tröja har verkligen fått ge skäl för sitt tryck idag. Det började som en helt vanlig skoldag då man natten innan haft en total sömntid på ca 3,5 h. Inte så bra med andra ord.
Sen så bara... hände det nåt? Jag lossnade med TOK:en och bestämde mig även för att att oroa ihjäl sig inför Engelskoral:en imorgon är soooo last... hour? Nä, ut med det gamla - in med det nya, något måste jag väl ändå ha att säga imorgon? Det kan väl inte gå SÅ fel? Visst, hade jag övat mer till Svenskoral:en kanske jag inte hade skickat in ett band innehållande världens längsta tystnad (typ.) Hade jag fått Kap Sunion framför mig här och nu så hade jag sparkat så mycket rumpa så det finns inte! Men vad gör det? Det var ju ändå en 6/7:a till slut och det är fan BRA. Jag är BRA.
Det är ju såhär med min motivation och mitt engagemang; det kommer alltid till slut. Och då är det total fokusering som gäller! Jag är ingen maratonlöpare. Min uthållighet är obefintlig. Men jag äger i spurten! JAG TAR IGEN DET PÅ SPURTEN!

Lena har gått och fnittrat hela dagen, hon har nämligen blivit utsedd till Sveriges bästa Biologilärare! Därför försvann vår allas Biologi-Bertil iväg med Anders Carlsson hastigt från vår lektion på en "tiominuterspaus". Jag hade dock hört Ander viska ordet kaffe, och det dröjde säkert tjugo minuter innan Bertil kom tillbaka. De hade inte bara druckit kaffe, de hade ätit tårta också.
När jag skulle gå hem träffade jag valda delar av lärarstaben, glatt bärandes på diverse instrument. I matchande bandtröjor spatserade alltså Malmö Borgarskolas egna lärarband, also known as IG-POP runt på skolan efter skol/arbetstid för att framföra senaste hiten "ALL YOU NEED IS LOV" i lärarrummet.

Jag går på världens bästa skola. Och nej, den heter varken Petri eller Heleneholm!

Åh doktor kan du ge mig någonting så jag blir sjuk? Åh polis, ta och nita mig och spärra in min längtan, min känsla och min chans.

2007-02-14T22:28:00.000+01:00

Det går nog till historien som den längsta bloggrubriken någonsin här i Oväsendekonstsbloggen.
Detta är även mitt 501:a inlägg. Det ni! Jag har ventilerat en del här nu, och jag planerar att fortsätta;

Jag lever i förnekelse.
Världens fetaste förnekelse.
De senaste dagarna har jag levt som om jag inte hade någonting att tänka på, oroa mig över eller uträtta. Det vet vi ju alla - att så är det inte.
KOM IGEN NU JASMIN! Du kan det här! Du vet hur det är meningen att det här ska gå till! Det är aldeles för tidigt att ge upp. Och aldeles för sent att sluta. Det mesta ligger bakom men det värsta framför. Och det bästa väntar!
Fan att det är så. FAN! Det betyder att jag måste bli bättre innan det blir värre, medan allt annat blir värre för att sen kunna bli bättre. Inte konstigt att man har svårt att greppa saker.

Det är aldeles för tidigt att känna sig distraherad. Aldeles fel tillfälle att vara otålig.
MEN ÄRLIGT TALAT DET ÄR ÄNDÅ ALLA HJÄRTANS DAG, KAN VI INTE BARA GIFTA OSS DIREKT ISTÄLLET JAG VILL BÖRJA LEVA?

HAPPY VALENTINE'S DAY!

2007-02-14T15:39:00.000+01:00

Bara för att den är så söt. (Slutet är bäst!) PUSS!

2007-02-12T19:28:00.000+01:00

P.S.2.

Alltså jag vet, det här är ju inte häslosamt någonstans men just nu kan jag verkligen bara inte tänka på något annat än hur det kan komma sig att t.ex. båda Britney Spears graviditeter lätt inte verkat lika långa tillsammans som Sandra Dahlberg och Jimmy Jansson's?
Eller ja, Sandra's i varje fall.
Och hur kan liksom Pernilla Wahlgren bara ha fött barn utan att man ens visste att hon var gravid? Jag trodde den största nyheten om henne på hur länge som helst var att hon blivit brunett?
Dog verkligen Anna Nicoles son? Dog hon? Fick hon någonsin gubbens pengar?

Och ja... ska inte Posh och Becks avla igen snart?

Post scriptum

2007-02-12T18:17:00.000+01:00

Jag åt nyss en klump friterad ost formad som ett hjärta. Det är ju bara vidrigt. Varför vill jag äta mer?